|
|
Recensioner från BTJ/Bibliotekstjänst Som en vägledning för bibliotekens inköpsansvariga ger BTJ ut det så kallade BTJ-häftet som innehåller lektörsomdömen om de böcker som ges ut – även från små förlag. Får man ett någorlunda positivt omdöme i de stramt formulerade notiserna kan man räkna med lite bokbeställningar från biblioteken. De flesta av mina böcker finns alltså på bibliotek runt om i landet och kan då även lånas hem som fjärrlån via det egna biblioteket. Som en service åt besökarna på norrshaman.net presenterar jag här i kronologisk ordning en sammanställning av lektörsomdömena från BTJ. I BTJ-häfte 10, 2004 fick Sejd 3.0 följande recension: "Sejd" förklaras i SAOL som "fornnordisk magi". "Shamanism" (oftare skrivet schamanism) sägs vara "magi utövad inom religion med andetro o. professionella magiker". Denna bok är den tredje versionen av en tidigare av författaren i samarbete med andra utgiven teoretisk och praktisk handledning i shamanism. För denna version är han ensam författare. Han har skrivit flera andra böcker också och ger i texten exempel på hur han själv utövat shamanism. Han uppmanar andra att följa hans exempel. Enligt honom är shamanismen en läkekonst, avsedd att "bevara och återupprätta balans och harmoni" mellan människor, natur och andevärld. Det handlar om själsresor till över- och undervärldar, om danser, runmagi, ceremonier av olika slag, utesittning, trummor, heliga platser o.s.v. Boken är välskriven och ger god inblick i hur en nutida svensk uppfattar och utövar tankar och riter av uråldrigt ursprung. – Sten Rodhe. I BTJ-häfte 18, 2004 fick "Ibland inträffar mirakel ..." följande recension: Jörgen I. Eriksson har utgivit åtskilliga böcker om shamanismen. Denna bok presenteras som ett kompendium, vilket väl skall tolkas som en sammanfattning. Åtskilligt, kanske det mesta, finns också med i andra av hans böcker. Shamanismen är, enligt författaren, inte en religion utan en läkekonst med uråldriga traditioner. I nutid tar sig "nyshamanismen" många olika uttryck med många olika förhållningssätt till kristendom, buddhism, new age och västerländsk vetenskap. Shamanerna kallas ofta botare eller helare (healers). Bokens huvudbudskap är att shamanism inte är något som bara tillhör det förgångna utan i hög grad är levande i skiftande former. – Sten Rodhe. I BTJ-häfte 1, 2006 fick en ny upplaga av Runmagi och shamanism 2.0 följande
recension: Journalisten Jörgen I. Eriksson gav 1990 under pseudonymen Atrid Grimsson ut en första upplaga av den aktuella titeln. Därav tillägget "2.0" avseende denna omarbetade edition. Eriksson har i över två decennier engagerat sig i schamanism, inkluderande fältstudier hos samenåjder och navajoindianer. Då runmagin enligt författaren är "mest kraftfull tillsammans med de stora shamanska extas- och trancemetoderna" har han kombinerat de båda ämnena. Eriksson anser att schamanresor inte bara är en symbolhandling med psykologiska konsekvenser, utan en realitet. Han har enligt egen utsago själv besökt väsen som tillhör de förkristna föreställningsvärldarna. Dock föredrar han att kalla dessa entiteter för "energier". Schamanresorna förblir en trosfråga. Texterna om runornas historik och praktik (runmagi), liksom avsnitten om asavärldens struktur och invånare – alver, jättar, gudar, dvärgar och andra i myterna förekommande gestalter – framstår dock som välunderbyggda, även om Eriksson naturligtvis ger sin egen tolkning företräde. Citat ur den isländska Eddan ger extra must åt innehållet. – Gunnar Martin Aronsson. I BTJ- häfte 23, 2008 fick andra upplagan av Atrid Grimssons svartkonstbok
följande recension: Jörgen I. Eriksson är en oerhört produktiv författare och skribent, som genom åren har författat en stor mängd texter om nyandlighet i allmänhet och shamanism i synnerhet. Framförallt norrländsk shamanism tillhör ett av hans expertområden, vilket han bevisade redan 1992 då Atrid Grimssons Svartkonstbok publicerades första gången. I boken – som nu blivit utvidgad och uppdaterad – erbjuder han en överblick av äldre tiders folkliga magi och botekonst, även kallad svartkonst. Innehållet baseras dels på egna erfarenheter som Eriksson skaffat sig under sina många och långa resor och egna shamaniska arbete, dels på olika etnologiska uppteckningar. Texten är lättläst och inte sällan engagerande, men även om den mycket väl kan läsas av alla som har ett allmänt intresse av äldre tiders shamanism och läkekonst blir nog behållningen störst om man själv vill pröva på äldre tiders magi och ritualer. – Stefan Isaksson. I BTJ-häfte 7, 2010 fick Var tids noaidi följande recension: Var tids noaidi handlar om samisk shamanism. I samernas förkristna religion spelar shamanerna en central roll som förmedlande länk mellan den timliga världen och andevärlden med sin förmåga att i extas få kontakt med andarna och utföra övernaturliga handlingar. Jörgen I. Eriksson har under många år studerat den samiska shamanismen. Han har intervjuat ett stort antal samer och funnit att shamanska traditioner, gamla "hedniska" traditioner och synsätt har levt kvar hos samerna, om än i modifierad form. I denna bok sammansmälter och utvecklar författaren material från sina tidigare böcker: Samisk shamanism (1987), Kosmisk extas (1989), Blodstämmare och handpåläggare (1992), Vandrare i två världar (2004). Boken innehåller också nyskrivna kapitel som utgår från intervjuer under 2008. Den är illustrerad med svartvita foton som bl.a. föreställer personer, sejtar och samiska offerplatser. Denna bok är en genomarbetad studie av samisk shamanism i modern tid. Den ger aktuell och intressant kunskap om Nordens äldsta etniska minoritet. – Lars Rask I BTJ-häfte 17, 2011 fick Drömtid visdom paradox följande recension: Jörgen I Eriksson (f. 1948) har sedan 80-talet bedrivit fältstudier i schamanistiska traditioner, i synnerhet samiska, och publicerat över ett dussin böcker i ämnet på eget förlag. I Drömtid – visdom paradox beskriver Eriksson en resa i sydvästra USA 2010 – Arizona, New Mexico och Utah – där han intervjuade representanter från ursprungsfolk som navajo, zuni och hopi. Dessutom besökte han kraftplatser som navajoindianernas Monument Valley. Parallellt är det en resa i "drömtiden", den för indianerna betydelsebärande narrativa dimensionen av livet. Bokens nav är intervjuerna, som ger goda inblickar i vad Eriksson kallar "urtänkandet" eller Native Science, ursprungsfolkens visdom. Ett tema hos såväl författaren som dem han intervjuar är en massiv kritik mot kolonialismen, den historiska såväl som den nutida; den yttre, fysiska, i form av naturskövling, och den inre, mentala, i form av en konsumistisk, fragmentiserad och individfixerad ideologi. Istället bör vi återknyta till ursprungsfolkens helhetstänkande. Resebilder i färg bidrar med värde. Register saknas. – Gunnar Martin Aronsson. |