Hem Böcker Om norrshaman Kurser, föredrag Tankar Kontakt Länkar

Silde – Samiska mytiska berättelser Elina Helander-Renvall är en samisk akademiker bosatt i Utsjoki i norra Finland och verksam vid universitetet i Rovaniemi. Skriften Silde – Sami Mythic Texts and Stories (2005) visar att hon är väl bevandrad i de samiska myterna och i den samiska shamanska traditionen. ”Den här boken är en ’turistbok’ och många tycker att den är fängslande. Jag vill påverka den stora allmänheten som du förstår”, skriver Elina i ett brev. Men även om den primärt är avsedd för utländska turister som besöker Sameland finns här dimensioner som går betydligt djupare än turistbroschyrens. Några av kapitelrubrikerna ger en allmän orientering om skriftens inriktning: Beaivvás (Solen), Hur glädjen och lyckan kom till samerna, Kåtan och kåtainvånarna, Den kosmiska älgjakten, Noaidi, Vargen, Polstjärnan, Seitar, Offer, Bièggolmmái (Vindmannen), Norrskenet, Sildenätterna. Det handlar alltså om samiska myter som beskriver universum och dess olika andliga väsen och innehåller levnadsregler hur människan ska förhålla sig. Helander-Renvall skriver i förordet att den samiska mytologin är ett lokalt uttryck för ett större mönster av idéer, kunskap, tro, ritualer, legender och symboler och att många av myterna är knutna till shamanismen. Enligt den samiska världsbilden är naturen och hela världen levande, vilket förklarar den rikliga förekomsten av andar och gudomliga varelser. Oavsett hur vi definierar myter, skriver hon, så är myterna tillgängliga för oss. I sina vardagsliv söker människor ofta efter förklaringar till sin existens, identitet och handlingar och där kan myterna ge svar som moderna kunskapssystem inte kan. Myterna hjälper oss att vidga gränserna för de rådande världsbilderna och tänkesätten. (Den som vill ha en grundligare utredning som myterna som ur-vetenskap hänvisas till min recension av Gregory Cajetes Native Science). Myterna illustreras av tolv utsökta målningar som Helander-Renvall själv gjort, tydligt inspirerad av noaidietrummans bildvärld. ”Jag hoppas att dessa mytiska berättelser och illustrationer kommer att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Måtte innehållet i denna skrift berika livet för alla er som älskar myter och naturen” skriver hon själv. Berättelsen om kåtan och dess invånare handlar, förstås, om de andeväsen som håller till där. Först och främst Máttáráhkká och hennes tre döttrar Sáráhkká, Juksáhkká och Uksáhkká, det vill säga de kvinnliga andeväsen som befrämjar fruktbarhet och barnafödande och skyddar barn och unga från sjukdom och skador. Kåtan är inte bara en vanlig bostad utan också en ceremoniplats, en helig plats och världens centrum. Genom rökhålet kan man se Polstjärnan, Månen och Beaivvás. När samerna flyttar tar de samtidigt med sig världens centrum och varje gång de reser kåtan på en ny plats har de återskapat sin heliga ceremoniplats. När det gäller beskrivningen av noaidiens uppgifter påpekar Helander-Renvall att den samiska shamanen hade en mängd funktioner vid sidan av att vara healare: som vädermakare, siare, profet, traditionsbevarare, ceremoniledare, resenär till de andra världarna, beskyddare av själar, medlare med gudar och andar. En person som blir noaidie kanske undviker andra eftersom det är så mycket att göra och diskutera med andarna, skriver hon och man förstår att det handlar om egna erfarenheter. Helt uppenbart är hon väl bevandrad i noaidiens världar, uppgifter och metoder. ”Har du någonsin försökt fånga vinden? Det har jag”. Elina Helander-Renvall bör onekligen betraktas som en av den nya tidens noaidier och det är mycket glädjande att hon träder fram på detta eminenta sätt! I avsnittet om vargen påpekar hon att många noaidier har haft vargen som andehjälpare och följeslagare. Vargen kan enligt myten löpa genom nio dalar på en enda natt. De nio dalarna representerar de andliga dimensionerna, de nio världarna, i samernas universum. Också Elina Helander-Renvall tycks ha vargen som följeslagare. Om offer skriver hon att man ännu idag på särskilda platser kan se att människor tar med sig offer till seitar. Dessa platser är ”bassi”, heliga. De är kraftcentra som omvandlar jordens energi, platser där man kan möta andarna. ”Seitarna är dörrar till andra världar.” Vem är då Silde som har fått ge namn åt skriften? Jo, Silde är en mycket ilsken och ond ande. Han är ute och rör på sig framför allt under den allra mörkaste perioden vid vintersolståndet. De tre nätterna före jul kallas för Silde-nätterna. Då gäller det att vara försiktig och skydda sig på olika sätt. Den som råkar möta Silde och inte visar någon rädsla kan dock få en önskan uppfylld. Men bara en enda! Var kan man få tag i Silde, jag menar skriften? Enligt Elina säljs den på bland andra följande ställen: Tromsö museum, Siida-muséet i Inari, Marimekko i Finland, Stockmann i Helsingfors, diverse bokaffärer och souveniraffärer här och där i Norge och Finland. Det är bara att skaffa den! Tillbaka