|
|
Wall Street vs traditionell filosofi Av Robert Yazzie, tidigare chefsdomare i Navajo Nations högsta domstol, Lorraine Ruffing och James Singer. Först publicerad i Navajo Times den 30 oktober 2008. Översättning Jörgen I Eriksson. När den amerikanska ekonomin faller till exempellösa bottennoteringar och politikerna i Washington slåss om att sätta ett plåster över ett gapande, blödande sår, ställer sig många frågan: ”Hur påverkar detta mig?” Fastän vi i fysisk mening kan vara rätt så isolerade från resten av USA, så är navajoekonomin högst förbunden med vad som händer i den amerikanska ekonomin. Betänk att omkring 70 procent av navajos inkomster spenderas utanför reservatet och att president Shirley i sitt årliga tal till nationen kungjorde att Navajo Nations investeringsportfölj ”har minskat sitt marknadsvärde med nära 240 miljoner dollar” tillsammans med värdeminskning i andra av stammens tillgångar. Betänk också att omkring 70 procent av Navajo Nations inkomster kommer från den federala regeringen och den bild som målas upp påminner mycket om en Picasso under hans ”blå period”. Under den senaste stora depressionen på 1930-talet sa en äldre navajo: ”Min familj och mina släktingar visste inte ens att det var en depression. Vi visste inte att det fanns människor i storstäderna som svalt och att en massa människor inte hade jobb. Navajos hade mat och en plats att bo på. Vi hade får, boskap och grödor. Vi använde tiden till att lära våra barn de viktiga sakerna i livet.” Detta var också under en tid i navajohistorien när vi fortfarande var ganska isolerade. Så är det inte idag. Amerikaner, i allmänhet, har köpt president Bushs ekonomiska filosofi att ”låta marknaden arbeta” oavsett konsekvenserna när det gäller hållbarhet och rättvisa. Som ett resultat har företagens girighet och en ohämmad konsumism lett till fortsatt miljöförstörelse, ovilja att tro på klimatförändringar, bolagsfiaskon, ett obalanserat samhälle vad gäller utbildning och välstånd, och nu upplösningen av ett oreglerat finansiellt system. Amerikaner tar inget ansvar för denna röra utan föredrar att skylla allt på ”Wall Street” (där också mycket av skulden ligger). Men här har vi en nyhet: det amerikanska folket förde den nuvarande administrationen till makten och sanktionerade på så vis den politik som har lett fram till den nuvarande situationen. Den här krisen borde leda till en allmän reform av de expansiva brister och den omänskliga politik som ligger i den nyliberala kapitalistiska ideologin, men det gör den inte – vilket är uppenbart med ”räddnings”-politiken (bail out). Den borde också bekräfta våra egna navajoföreställningar om ekonomisk hållbarhet som de har skisserats i våra berättelser, böner, normer och även i Dinés fundamentala lagar (= traditionella värderingar som förts vidare i muntlig tradition alltsedan Drömtiden. För en närmare utredning av begreppet hänvisas till min bok Navajo – Att tänka och vandra i skönhet, övers anm). Men låter vi det ske? Om vi tittar genom denna navajo-lins så är det två beståndsdelar som har avförts från diskussionen om tillväxt och utveckling i de indianska områdena, nämligen hållbarhet och rättvisa. Navajofilosofin förespråkar hållbarhet och balans med både naturen och släkten – i själva verket med hela skapelsen – och att dela det som finns så att alla gagnas, nu och i framtiden. Denna lins upplyser oss när det gäller uppträdande, respekt och ansvar. Dessa principer kan sedan överföras till den ekonomiska planeringen i Navajo Nation. De traditionella berättelserna framhåller hjältetvillingarna (Monsterdråparen och Född-för-vatten, övers anm) och deras kamp mot de monster som hemsökte navajo. Berättelserna understryker att det monster som kallades fattigdom fick fortsätta leva som ett sätt att bevara balans. Av den berättelsen kan vi dra slutsatsen att fastän krediter och materiellt välstånd tillfälligt kan dölja fattigdom, så är den ändå alltid närvarande och därför måste balans och försiktighet tillämpas i vår ekonomi för att säkra ett tillfredsställande liv. Å andra sidan så är erkännandet att fattigdomen måste balanseras ett främmande begrepp för Wall Street. Med den här krisens våldsamma anlopp borde navajoledarna fördubbla sina ansträngningar att skapa en navajoekonomi som är elastisk och har förmåga att återhämta sig – en ekonomi baserad på både traditionella och moderna aktiviteter som bedrivs i enlighet med de fundamentala lagarna. Detta kan inkludera: partnerskap mellan små och medelstora navajoföretag och storföretag som betonar relationer och respekt. (…….) Storföretag måste respektera navajovärden och kontrakteras på villkor som är baserade på navajouppfattningar. Små och medelstora företag bör stå för majoriteten av jobb i ekonomin. Utvecklingen av en hållbar och mångfaldig ekonomi kommer att avvänja Navajo Nation från federala dollar och skapa en dräglig miljö för navajo idag och i framtiden. Under den pågående ekonomiska krisen har vi som ett folk friheten och ansvaret att undersöka var vi befinner oss och vart vi är på väg. Det finns ett val på vägen framför oss: antingen att fortsätta nerför Wall Street eller göra en u-sväng in på navajovägen. |