|
|
Om Yeshua som rättfärdig shaman Yeshuas lillebror Yaakov har i Jakobs brev i Nya
testamentet formulerat en ceremoniell, eller vi kanske rentav kan säga
shamansk grundinställning, som kan inspirera det 21:a århundradets shamaner:
”Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan.” Eftersom
rättfärdig är ett rätt så töjbart begrepp som dessutom har missbrukats och
fortfarande missbrukas finns anledning att närmare analysera vilka shamanska
dimensioner som kan rymmas i detta begrepp.
Följande definition av rättfärdig finns i Svenska
akademiens ordbok: ”Om person: som alltid gör vad som är rätt (eller gott),
som har det rätta (eller goda) såsom norm för sitt handlande, rättskaffens,
rättrådig, rättsinnig; i vissa fall liktydigt med dels: rättvis, dels:
oförvitlig, ostrafflig.” Alltså; en rättfärdig kan definieras som en oklanderlig/otadlig andlig krigare; en person som lever i enlighet med gudomliga påbud och/eller det traditionella ”rätta livssättet” (beskrivet som fundamental law hos navajo och proper protocol hos lakota). Med andra ord: en person som lever i resonans med det kosmiska medvetandet och i balans med Moder Jord och det egna landskapet med alla dess invånare, synliga såväl som osynliga.
Lakotan Frank Fools Crow var känd som
ceremoniledare och healer och har själv beskrivit sitt förändrade
medvetandetillstånd i samband med healing som att han då blev ”a hollow
bone”, alltså en öppen kanal, för energin från Wakan-Tanka, Det stora
mysteriet. Frank betonade att det inte var han själv utan Wakan-Tanka som
utförde boten. Min tolkning är att Frank Fools Crow var i resonans med det
kosmiska medvetandet och alltså kan betecknas som en rättfärdig person vars
bön ”har kraft och gör stor verkan”. Evangeliernas beskrivningar av Yeshuas verksamhet visar otvetydigt att han var en rättfärdig person med stor healingkraft och även förmåga att påverka väder och vind, alltså sådant som traditionella shamaner är kända för. Korsfästelsen och den följande nedstigningen i Dödsriket och uppståndelsen kan betraktas som en shamansk initiation genom konfrontation med dödens sfär. Det är inte alls långsöket att uppfatta Yeshua som en sällsynt kraftfull shaman eller rentav som en sorts shamansk arketyp.
Berättelserna om Yeshua koncentrerades efterhand
inom den organiserade och dogmatiserade kristendomen i fantombilden, eller
avataren, Jesus Kristus. Denna fantombild har i mångt och mycket tonat ner
eller fullständigt förträngt Yeshuas ursprungliga radikala eller rentav
revolutionära budskap med dess tydliga avståndstagande från
kapitalackumulation, rikedomssamlande och patriarkala strukturer. Yeshua
förespråkade en socialt rättfärdig omvandling av samhället med
icke-våldsmetoder och just den sidan av hans verksamhet inspirerade ex-vis de
tyska bondeupproren på 1500-talet och den så kallade befrielseteologin i
Latinamerika på 1960-talet. Vissa präster övergav då till och med Yeshuas
ickevåldsidéer och förespråkade väpnad kamp. Om vi gör en energimässig analys av Jesus Kristus-avataren är det uppenbart att den har integrerats med och tjänar kapitalackumulationen trots Yeshuas kompromisslösa hållning om det omöjliga att tjäna både Gud och Mammon. I den kosmiska energiväven – Urds väv – ingår denna avatar som en energientitet i kapitalismens, eller ska vi säga Maskinens, icke-materiella motor. För shamaner finns dock ingen anledning att dra ut i strid mot just denna patriarkala fantombild – däremot finns all anledning att skapa en annan energientitet, en egregor, med utgångspunkt från Yeshuas shamanska dimension. En energikropp utgående från Yeshuas shamanska verksamhet som i sin tur kan bana väg för nya möjligheter att med Yeshua som symbol och inspiration utforma såväl magi som praktiska handlingar med syfte att återställa världens skönhet. En egregor som vi skulle kunna namnge som Yeshua-shamanen och som skulle kunna verka som en aktiv inspiration för oss att vandra i skönhet på Moder Jord. Då skulle vi kunna bana väg för kreativa Yeshua-shamaner. Låter inte det lockande? Jörgen I
Eriksson, april 2025 |
